Vissa dagar känner jag mig bara för deprimerad, vissa dagar är allt finemang. Kan berätta om dagarna jag känner mig nere, oftast så faller tankarna på min farfar som gick bort för ett tag sen. Samt Peppe, en nära vän som dog. Fan vad jag saknar er två!

Att försvinna från denna jord, placeras uppe i himlen bland änglarna, vaka över oss, i vått och torrt, ni har det bättre där uppe. Man får tänka så för att inte bli för deprimerad. För några år sen kom jag på att jag älskade musik, jag hittade mina låtar som jag relaterade till mig själv och mitt liv. Jag såg en viss "likhet" i låtarna, var nog därför jag älskade dem... Jag hittar fortfarande låtar som jag verkligen tycker om för att dem har en betydelse, inte bara för att bandet/artisten är duktig. Det finns något som gör att jag tycker om dem extra mycket, det är innehållet, handlingen. Ett superbra exempel är 'Blink 182 - I miss you' - Fyfan så bra den är!

Som sagt.. det mesta jag skriver här på bloggen är helt orelevant. Jag använder mig utav denna blogg som en dagbok där jag förmedlar mina tankar, idéer & känslor.

Blink 182 - I miss you

Hello there the angel from my nightmare
The shadow in backround of the morgue
The unsespecting victim of darkness in the valley
We can live like Jack and Sally if we want
Where you can always find me
And we'll have Halloween on Christmas
And in the night we'll wish this never ends
We'll wish this never end


Where are you and I'm so sorry
I cannot sleep I cannot dream tonight
I need somebody and always
This sick strange darkness comes creeping on so haunting everytime
And as I stared I counted the webs from all the spiders
catching things and eating their insides
Like indecision to call you
And hear your voice of treason
Will you come home and stop this pain tonight
stop this pain tonight


Don't waste your time on me your already the voice inside my head.